En tickande bomb

Jag känner mig som en tickande bomb just nu och det är nog bara en tidsfråga innan jag exploderar

Jag försöker förstå varför det har blivit så och det finns många utlösande faktor som har påverkat mig väldigt mycket

Jag har obotlig gallvägscancer och lever på lånad tid och det faktum att jag har levt i fyra år sedan min cancerdiagnos och att det enligt statistiken är så att väldigt få med min diagnos lever längre än fem år har gjort att jag tänker på det och mår dåligt

Men andra faktorer som spelar in är också att jag har drabbats av Chemobrain och psykosocial funktionsnedsättning. Sedan några år tillbaka har jag också diagnosen GAD generellt ångestsyndrom och depressioner. Det är klart att detta också påverkar mig psykiskt och fysiskt

Sedan det faktum att jag är ingen storstadsmänniska och trivs inte i en storstadsmiljö gör ju inte saken direkt bättre och det är också orsaken till att jag drabbats av psykosocial funktionsnedsättning

Men förutom allt detta så finns också frågan om trygghet i att bo i en storstadsmiljö.

Det är allmänt känt att storstäder inte längre är trygga med den eskalerande gängkriminaliteten där det skjuts, knivskärs, sprängs, rånas, misshandlas och bränns bilar och byggnader dagligen

Jag kan av erfarenhet berätta att jag nästan blev ihjälslagen av ett gäng på tre killar med invandrarbakgrund när jag var ute med hunden på promenad en natt för inte så länge sedan

Det var med nöd och näppe jag klarade mig genom att springa och ta mig in i grannporten och slå igen entredörren. Medan jag står där skräckslagen ser jag dessa kriminella passera utanför där de visuellt signalerar att de hade skurit mig i halsen

Detta var en chock som satte spår i mig psykiskt och fysiskt

Men på Tågaborg i Helsingborg där jag bor har det skett flera grova våldsbrott den senaste tiden. Det har varit fall av mordförsök, rån, misshandel och skjutningar. Dessa fenomen var okänt för Tågaborg förr i tiden men finns nu även här

Det grova gängvåldet har blivit som en cancersvulst i samhället och varken myndigheter eller polisen har någon kontroll över det längre och det är vi medborgare som får betala ett högt pris

Så nu kanske ni kan förstå varför jag känner mig som en tickande bomb på väg att explodera

Sammantaget har allt detta gjort att mitt psykiska och fysiska mående har blivit så mycket sämre den senaste tiden och jag måste kämpa varje dag för att orka göra banala saker som andra tar för givet