Jag har börjat komma till insikt att det finns två typer av människor

Den som bryr sig och den som inte bryr sig

Jag själv är den som bryr mig

Det kostar inget att bry sig om andra människor

Men jag har tyvärr insett att det finns alldeles för många människor som inte bryr sig varken om sig själv eller andra

Varför har samhället blivit så kallt att vi har slutat bry oss om andra människor och knappt bryr sig om oss själva?

Det råder en sköt dig själv och skit i andra mentalitet hos många människor idag och det är verkligen sorgligt

Är jag annorlunda på något sätt?

Kan mitt sätt att vara bero på att jag har cancer och har större förståelse och empati?

Jag minns hur det var förr i Sverige och hur det har förändrats till ett mycket sämre Sverige på bara några årtionden

Förr i tiden var människor trevliga och hälsade det var en gemytlig trivsel bland grannar och folk hjälpte varandra

Nu förtiden hälsar folk knappt på varandra, grannar håller sig på sin kant och folk hjälper inte varandra

Visst finns det de som skänker pengar till behjärtansvärda organisationer och känner att de har gjort något bra men samtidigt skulle de inte lyfta ett finger för att hjälpa en medmänniska i nöd

Jag har slutat att försöka integrera med andra människor eftersom det finns ingen mening med det

De få människor jag integrerar med är människor jag litar på och känner mig bekväm med

Men egentligen är det riktigt tråkigt och även sorgligt att man förr eller senare kommer till en punkt i sitt liv där man inser att man inte längre orkar bry sig och är inte intresserad av nya bekantskaper

Frågan blir om eller när jag kommer till den punkt i mitt liv då jag helt och hållet slutar bry mig och blir som alla andra där det gäller sköt dig själv och skit i andra?