Jag ska snart iväg till röntgen på sjukhuset i Helsingborg inför min kontrollbesiktning nästa vecka hos läkaren på onkologen och jag satt och tänkte på Karma

Jag är en ärlig människa och om jag kan få tvekar jag inte en sekund att hjälpa någon som ber mig om hjälp

Genom mina cancerresor har jag lärt känna många nya människor som tyvärr också hade cancer men även deras anhöriga och närstående

Jag har också haft nöjet att lära känna några godhjärtade människor också människor som har hjälpt mig när jag bad om hjälp

Jag är alltid hövlig, respektfull och kräver aldrig något när jag ber om hjälp utan den jag ber om hjälp avgör själv om de vill hjälpa mig

Men det som gör ont i själen är att när jag skriver ett mail till någon som har makten att kunna hjälpa mig så struntar de i att svara mig

Varför ska det vara så förbaskat svårt att avsätta några minuter på att svara

Att svara anser jag vara hövligt och respektfullt sen spelar det ingen roll om svaret är positivt eller negativt det är omtanken som räknas