Mitt liv har blivit monotont och tråkigt och de små stunderna av glädje finns inte längre
Missförstå mig rätt jag har en underbar hustru som jag älskar mer än vad ord kan beskriva jag har en dotter och barnbarn som jag älskar och jag har min lilla kille Alfred som jag älskar
Jag har också min mor mina syskon och mina svågrar men jag umgås väldigt sällan med mina syskon och den enda svåger jag umgås med och i stort sett pratar med dagligen är Andre
Jag har knappt några vänner kvar och de få jag har umgås jag väldigt sällan med
Mitt liv bestod av fasta rutiner men nu har jag inte ens detta kvar
Visst jag städar och håller rent hemma jag lagar mat och jag går ut med Alfred men sen händer inte mycket mer
I stort sett så tillbringar jag större delen av dagarna med att ligga i soffan och titta på tv serier
Nu skulle någon kunna säga att jag ändå har det bra för att jag har tak över huvudet jag har mat i magen och jag kan betala våra räkningar
Men då vill jag säga att inget av detta ger någon glädje det är sånt som bara är
Jag skulle vilja åka utomlands med min hustru och bara kunna slappna av jag skulle vilja kunna unna oss en god middag på en fin restaurang sånt som många tar för givet
Jag hade ärligt talat varit lyckligast av att bo i en stuga eller torp mitt ute i en skog och vara nästan helt självförsörjande
Inga människor omkring och leva off grid
Men detta är bara en dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse
Så resten av mitt liv kommer att fortsätta som det är nu och det finns absolut inget jag kan göra åt det
Cancerresor 