För drygt ett år sedan staplade jag in på vårdcentralen med extrema smärtor i höger sida i nedkanten av lungan

Det gjorde så ont att tårarna rann

Jag kunde inte andas normalt på grund av smärtan

Jag fick morfin och man tillkallade en ambulans som fick ta mig till akuten i Helsingborg

Det var en mardröm eftersom de rullade ut mig i korridoren

Efter undersökningar kunde de inte hitta vad som orsakade dessa smärtor men de misstänkte att det kunde vara en sträckning eller spricka i muskeln

Smärtan la sig efter några dagar

Idag satt jag i soffan och samma smärta bara kom utan att jag gjorde något särskilt

Men den här gången bet jag ihop och tog smärtstillande

Jag vågar helt enkelt inte söka hjälp på akuten

Nu har jag tagit långvarig smärtstillande och hoppas att det ska hjälpa men faktum är att jag har fortfarande ont men inte så att jag gråter

Får se hur det känns imorgon annars har jag som tur är en tid bokad hos min husläkare på fredag morgon

Blir mest troligt inte mycket sömn inatt men man kan ju hålla tummarna