Jag tänkte att jag skulle jämföra min Whipple operation med lobektomin och efterföljande lunginflammation

Vilket var värst psykiskt och fysiskt?

Om vi börjar med min Whipple operation 2019 så var det en komplicerad operation eftersom det fanns så mycket ärrbildning efter min operation 1991 efter min testikelcancer och operationen skulle ha tagit 6-7 timmar men det blev istället 12 timmar

Jag överlevde med knappa marginaler och de kämpade på uppvaket med att hålla mig vid liv

Väl på avdelningen så hostade och kräktes jag hela natten men det var bra för då fick jag ut all slem och efter den hemska natten så kunde jag i alla fall andas ut

Jag fick ligga på avdelningen i tre veckor det skulle egentligen vara två veckor men de råkade sticka hål på tarm när de höll på med dränaget

Psykiskt sett var det utmanande och jag hade en del ångest fysiskt blev det bättre

Inför utskrivning fick jag ordentlig information om vad jag kunde förvänta mig vad jag skulle vara uppmärksam på och vad jag inte fick göra

Väl hemma kunde jag slappna av även om det var smärtor som hela tiden gjorde sig påminda

Men det dröjde inte länge förrän jag kunde gå ut och gå med vovvarna och jag kunde börja äta små portioner och till hjälp hade jag även näringsdrycker

Min hustru var ett stort stöd och det kändes bra

Nu till min lobektomi och efterföljande lunginflammation

Jag opererades den 11 augusti på vår bröllopsdag efter att min ursprungliga tid till operation hade fått skjutas upp

Det var en fredag tidig eftermiddag som de rullade in mig på operationssalen

Fredag sen eftermiddag var jag tillbaka på avdelningen med en slang på höger sida och kirurgen kom upp och berättade att allt hade gått bra och att de kommer att ta bort dränaget nästa dag om allt ser bra ut

Lördag kommer kirurgen och kollar och säger att de kan ta bort dränaget och om röntgen nästa dag ser bra ut får jag åka hem

Söndag traskar jag ner till röntgen och sen tillbaka till avdelningen. Lite senare kommer det in läkare och säger att röntgen såg bra ut och att jag ska hem

Visst det är skönt att få åka hem men då förutsätter man att man får all den information som behövs för att man ska kunna hantera sin situation

Någon sådan information fick jag inte utan jag var tvungen att googla för att få fram information

Det gjorde ont jag hade svårt att sova mitt psykiska och fysiska mående blev sämre och jag började hosta och hostan ville inte släppa

Men av den information jag hade hittat och av det som stod på utskrivningen så skulle jag bara söka vård om jag fick feber och jag hade ingen feber

Jag hostade och började få ångest och detta ville inte släppa

Fredag den 25 augusti blev jag jättedålig jag kräktes, hostade, fick feber och ont i höger sida så jag ringde min vårdcentral som sa att jag måste in på akutmottagningen

Jag kom in på akutmottagningen och blev röd prio 2 vilket innebär att man får snabb hjälp

Röntgen och blodprover och sen antibiotika intravenöst samt näringslösning och smärtstillande

Nästa dag kommer det in en läkare och säger att jag har lunginflammation och att jag ska få något att äta och dricka och om jag inte spyr upp det får jag åka hem

In kommer torra mackor och lite dricka som jag stoppar i mig och efter 30 minuter ringer jag efter sköterskan och säger att jag har inte spytt så hon går och ringer läkaren som säger att jag kan åka hem och även hämta ut antibiotika på apoteket

Sköterskan drar nålen i armen och säger hejdå

Jag klär på mig och traskar bort till apoteket för att hämta ut min antibiotika men då visar det sig att den dos läkaren har skrivit ut är slut och finns ingenstans i Helsingborg

Men en rådig apotekare löser det genom att ge mig antibiotika fast då 500mg istället för 1000mg och hon förklarar att jag måste ta två tabletter tre gånger om dagen istället för en tablett tre gånger om dagen

Och för min del spelar det egentligen ingen roll

Till en början så avtar hostan men sen kommer den igen och det tar hårt på mig psykiskt och fysiskt

Jag fick ingen information på akutmottagningen om vad jag kunde förvänta mig vad jag skulle vara uppmärksam på utan återigen googla lunginflammation och ta reda på den vägen

Som tur är har jag fått mycket hjälp från min vårdcentral och de berättade att man kan ha hosta rätt så länge efter en lunginflammation och att i mitt fall med en lobektomi i bakgrunden så kunde det ta tid innan hostan helt försvinner

Imorgon den 13 september ska jag till lungmottagningen och då kommer jag få besked om hur det ser ut men jag kommer även att säga min ärliga mening till dem

Så om vi jämför min Whipple operation med lobektomin och efterföljande lunginflammation så kan jag ärligt säga att lobektomin och efterföljande lunginflammation var så mycket mer värre än min Whipple operation

Men jag tror att mycket av det helvete jag har haft sedan min lobektomi hade kunnat undvikas om läkarna hade lämnat information om vad jag kan förvänta mig så bristen på information har egentligen gjort att jag har mått skit

Så nu vet ni det