Det börjar kännas som att jag befinner mig i en mörk tunnel utan något ljus i slutet av tunneln

Jag försöker vara en positiv optimist men det blir allt svårare eftersom jag inte kan se någon ljusning framför mig

Det handlar inte enbart om mina cancersjukdomar utan det handlar om att vi har inga ekonomiska förutsättningar för att kunna göra något som skulle kunna ge oss lite glädje

Hur man än vrider och vänder på det så är det alltid bara så att vi har så att vi klarar oss men det finns inte grädden på moset

Nu ska jag påbörja en cellgiftsbehandling den kommer att vara tuff och den kommer att påverka mig både psykiskt och fysiskt och jag skulle vilja göra något roligt så att jag slipper tänka på min cellgiftsbehandling men jag har inte råd

Bara komma iväg några dagar kanske hyra en stuga och vara där några dagar med hustru och vovven hade gjort susen men nej det går inte

Vi ska flytta och det blir en dyr historia med två hyror även om jag fick dela upp den ena hyran på tre gånger så blir det extra utgift som jag inte hade behövt nu

Jag måste ta ut mediciner inför min cellgiftsbehandling och de är inte billiga och jag har inte fått ihop något högkostnadsskydd ännu

Min kost måste anpassas till min cellgiftsbehandling vilket innebär att matkostnader kommer att öka

Elräkningar för två bostäder kommer jag inte från

Men vad är det för mening med att klaga det är bara att bita ihop och hoppas på det bästa

Ville bara skriva av mig över hur jag känner mig nu