Etikett: ångest

  • Förvänta sig det värsta

    Förvänta sig det värsta men hoppas på det bästa så har de senaste tre åren varit för mig

    Med återkommande kontroller vart annan månad så har livet varit som i ett limbo man lever två månader åt gången

    Missförstå mig inte jag är tacksam för varje stund som jag lever men samtidigt så har man ständigt denna oro inför varje återbesök hos onkologen

    Jag vet att min tid är räknad men denna ovisshet gör bara att man sjunker allt djupare ner i ett mörkt hål som till slut kommer att sluka en

    Vad har jag att förvänta mig den femte maj när jag ska och träffa onkologen

    Det kan antingen vara så att metastaserna är fortfarande oförändrade men det kan också vara så att de har vuxit vilket skulle innebära att jag ska få fem behandlingar med cellgifter

    Det är alltså 2,5 månader med cellgiftsbehandling under sommaren en tid som man vill njuta av tillsammans med sin hustru

    Jag fick fyra behandlingar med cellgifter sommaren 2021 och det var jättejobbigt

    Jag mådde inte direkt dåligt men det tog rejält på krafterna och jag kunde inte dricka kallt för då rev det i halsen och var jättejobbigt

    Sen tänker jag på att det kan också vara så illa att cellgifterna inte hjälper och då har man nått skit i tre månader till ingen nytta

    Nåja hoppet är inte borta än så länge och jag kommer att kämpa hela vägen men det är jobbigt och det tar på kroppen och själen

  • Man kan inte styra sitt mående

    Jag har märkt att min ångest har varit mer påtaglig den senaste tiden och det är riktigt jobbigt

    Det går inte att styra över detta men man kan lära sig att kontrollera det och detta fick jag lära mig 2018 efter drygt ett års behandling för GAD generaliserat ångestsyndrom

    Jag kan erkänna att det är jobbigt att kontrollera sitt dåligmående när man inte mår bra då vill man bara lägga sig i sängen eller soffan och inte göra något

    Men det är då man måste tvinga sig själv till att resa sig och gå ut på en promenad

    Jag har vovve så för mig finns det inte att ligga kvar utan jag måste ut och gå med vovven och det är jag tacksam för

    Jag har således någon kontroll över mitt dåligmående men jag kan erkänna att det är jobbigt och jag är också rädda att det ska bli värre längre fram om jag blir tvungen att ta cellgiftsbehandlingar i sommar

    Men det är då och nu är nu och nu får man göra det bästa av situationen

  • Det finns rätt och fel

    Jag förstår om det finns människor som tar illa upp av mina skriverier och videoinlägg om Palema

    Men jag kan inte ge upp när jag tycker att något är fel det skulle vara att ge motparten rätt när motparten har fel

    Jag har i en månad bett dem att radera det e-postkonto jag hade under min verksamma tid inom föreningen och de har vägrat

    Den förklaring jag fått är ett kontot inte raderas ifall det skulle komma privat e-post till mig så att de kan vidarebefordra det till mig

    Men den förklaringen är oförstående för mig då jag inte använde kontot för privat kommunikation utan för det jag gjorde för Palema

    Till saken hör också att jag innan jag lämnade Palema raderade all e-post som en säkerhetsåtgärd så att min e-post inte hamnar i orätta händer

    Jag satte också en vidarebefordran till ett personligt e-postkonto ifall det skulle komma något personligt mail till mig från någon som söker hjälp

    Men min vidarebefordran raderades och man bytte lösenordet

    Detta innebär i praktiken att nu har någon annan tillgång till ett e-postkonto med mitt namn och det är obehagligt och olustigt

    Jag hade lagt allt detta bakom mig och gått vidare om man från allra första början raderade e-postkontot men jag anser att de har gjort fel och då kan jag inte bara släppa det

    Så föreställ er själva att ni har en e-postadress men någon annan kan läsa er e-post hur hade ni reagerat

    Mitt förtroende för Palema är skadat på grund av detta och det är tråkigt för jag tycker väldigt mycket om det Palema gör och finns för oss med dessa udda cancerformer

    Jag kommer mest troligt också att gå ur som medlem och det kommer även min hustru och familjemedlemmar att göra och det är synd men tyvärr nödvändigt på grund av det som har hänt

  • Att hantera sin ångest

    2017 kraschade jag totalt jag hade konstant ångest och jag trodde att jag skulle bli galen
     
    Jag blev inlagd på psyket och påbörjade en behandling för att ta mig ur detta
     
    Turligt nog så genomförde man en studie i hur ketamin kunde hjälpa patienter som mig och jag kom med i denna studie
     
    Maj 2018 började jag återhämta mig och insåg att ska jag ta mig ur denna onda spiral så måste jag göra något själv
     
    Så jag började gå långa promenader och jag ska vara ärlig och säga att det var skitjobbigt
     
    I början spydde jag vart 5 meter och jag trodde att jag skulle dö men efter drygt en vecka så började det bli bättre och jag kunde öka takten på mina promenader
     
    Efter en månad blev min ångest mycket mindre jag kunde äta, sova och tänka och mina promenader blev längre
     
    Jag kände att jag hade fått tillbaka mitt liv och skulle nu njuta varje stund men ödet ville annorlunda så i april 2019 fick jag veta att jag har gallvägscancer och hela min tillvaro rasade samman
     
    Jag går fortfarande ut på promenader man måste när man har vovve men det känns inte längre som något kul utan som en nödvändighet
     
    Statistiken säger att väldigt få lever längre än fem år med gallvägscancer som har metasteserat och jag har metastaser i lungan och vid levern
     
    De är förvisso fortfarande relativt små och oförändrade även om den i lungan har vuxit lite
     
    Doktorn på onkologen säger att vi ska vänta och se hur det ser ut i maj och om det har skett större förändringar då ska de sätta in 5 behandlingar
     
    Men att behandla kan man inte göra hur länge som helst förr eller senare så tar det stopp för kroppen klarar inte av mer
     
    Så i värsta fall har jag kanske bara 1 – 1.5 år kvar innan min cancersjukdom tar livet av mig
     
    Detta har gett mig dödsångest och detta skrämmer mig för att tanken på att sluta existera är så extremt
     
    Men det är bara till att bita ihop och njuta av varje dag och stund man har kvar och söka hjälp från sjukvården
     
    Jag går i samtalsterapi och jag har kontaktat onkologen och bett dem skriva ut ångestdämpande mediciner och sömntabletter så att man kan få sova och ha något som dämpar den värsta ångesten när den slår till
     
    Men vi är alla olika och det som hjälper mig kanske inte fungerar för andra men om man inte provar då får man aldrig veta
     
    Så mitt råd till alla är att gå inte och må dåligt kontakta sjukvården och be om hjälp
     
    Börja gå promenader ta en kort runda till en början och öka på efter hand
     
    Gå i samtalsterapi det hjälper att få prata med någon som är tränad i att lyssna och ge stöd
     
    Ni får gärna kontakta mig om ni vill jag ställer upp på en pratstund och vem vet vi kan kanske hjälpa varandra
     

  • Dödsångest

    Jag har börjat känna dödsångest och det är en skrämmande känsla
     
    När jag tittar i spegeln får jag dödsångest för att jag blir medveten om att jag kommer att sluta existera när jag dör
     
    När någon man känner avlider då kommer denna dödsångest fram med kraft
     
    Hela denna tanke på att jag kommer att sluta existera ger mig dödsångest
     
    Att aldrig mer kunna krama om min hustru, dotter och barnbarn att aldrig mer kunna busa med min lilla älskade busfrö Alfred ger mig dödsångest
     
    Jag har tidigare inte tänkt så mycket på döden och jag har varit positiv med glada tankar och känslor men den senaste tiden har jag känt mig mer ledsen och nedstämd och jag gillar inte dessa känslor
     
    Men om detta är kroppens sätt att ställa in sig på vad som skall komma då kommer min tillvaro att bli väldigt jobbig
     
    Jag berättade för min hustru att jag har dödsångest och hon tror att det kan bero på att en god vän till mig avled i söndags till följd av sin cancersjukdom och att detta har tagit hårt på mig
     
    Och visst det kan nog vara så men när någon man känner och dödsorsaken är av en cancersjukdom som jag också har då blir man ännu mer medveten om att man kommer att dö och det finns inget man kan göra för att stoppa det
     
    Jag hade saker jag såg framemot som att fixa med min och min svågers båt och sen åka ut i sundet och fiska men också att äntligen kunna åka iväg med husvagnen och campa med hustrun och vovven
     
    Men jag oroar mig nu för att jag kanske tvingas sälja husvagnen på grund av Kommunals A-kassa och Försäkringskassan
     
    Jag känner just nu att jag har tappat en hel del energi och livsglädje och jag vet inte riktigt hur jag ska kunna få tillbaka det
     

  • Att se sig själv i spegeln

    Jag har svårigheter med att se mig själv i spegeln för att jag börjar tänka på att jag kommer inte att finnas kvar inom en snar framtid och det ger mig ångest
     
    Det är besynnerligt hur hjärnan fungerar saker som man tidigare inte brydde sig om eller tänkte på har nu börjat bli jobbiga
     
    Att man kommer att sluta existera har ockuperat mina tankar och känslor och jag har allt svårare att hantera det
     
    Att dö skrämmer mig inte men att sluta existera skrämmer mig
     
    Jag känner att jag måste börja ta tag i dessa tankar och känslor och bearbeta dem för jag kan inte fortsätta så här
     
    Hur har ni det? Upplever ni samma tankar och känslor? Jag skulle vilja komma i kontakt med er så att vi tillsammans kan hjälpa varandra
     

  • Jag känner mig ledsen och nere

    Den senaste tiden har jag känt mig ledsen och nere och det känns som en nedåtgående spiral
     
    Jag accepterade min sjukdom redan 2019 och trodde aldrig att jag skulle leva mer än kanske ett eller två år men nu tre år senare så lever jag fortfarande
     
    Men nu har det börjat gå upp för mig att min tid är begränsad och att jag i bästa fall har två år kvar att leva
     
    Men det är inte bara min cancersjukdom som gör mig ledsen och nere det är också den inhumana, omänskliga och kalla behandling man får från Kommunals A-kassa och Försäkringskassan
     
    Det finns ingen sympati eller förståelse från dessa två myndigheter
     
    Sen så gör det mig också ledsen att jag inte längre kunde vara delaktig i utvecklingen av Palema men jag fick i alla fall tid över för att utveckla mina egna plattformar och fortsätta hjälpa andra människor
     
    Men det som gör mig mest ledsen är att när jag dör så kommer jag aldrig mer att kunna krama om min älskade hustru min älskade dotter och barnbarn och aldrig mer kunna busa med min älskade lilla vovve Alfred
     
    Bara att skriva om detta gör mig ledsen och nere men samtidigt är det skönt att kunna lägga ord på sina tankar för jag är nog inte ensam om dessa tankar