Etikett: depression

  • I värsta fall någon månad kvar

    Har varit hos min läkare på lungmottagningen och fått besked

    De vet inte om jag har fått bukspottkörtelcancer eller om det är metastaser från min gallvägscancer och nu ska de diskutera om jag ska ha cellgiftsbehandling för det eller inte

    I värsta fall har jag någon månad kvar att leva men vi får se

    Jag vet inte vad jag ska säga längre det har blivit alldeles för mycket för mig och min hjärna hänger inte med

    Läkaren kollade också röntgenbilderna från min MR av hjärnan men kunde inte se att jag skulle ha metastaser i hjärnan men hon väntar på definitivt svar från röntgen

  • Särskilt ömmande omständigheter

    Ska man ta hänsyn till särskilt ömmande omständigheter?

    Människor kan drabbas av omständigheter som de inte kan få för och det påverkar deras livssituation på ett sätt att de inte mår bra psykiskt och fysiskt

    Då blir frågan om det ska finnas en möjlighet för att hänsyn till dessa särskilt ömmande omständigheter?

    I detta inlägg tar jag upp om fastighetsbolag ska ta hänsyn till särskilt ömmande omständigheter men frågan gäller även andra områden i samhället

    Men vi håller oss till fastighetsbolag

    Alla vet att de allra flesta fastighetsbolag har ett kösystem där man ska samla köpoäng för att ha en chans att få en lägenhet och visst detta kan ju ses som rättvist men ska fastighetsbolag kringgå detta system och regel om det uppstår en särskilt ömmande omständighet?

    Ta till exempel mig själv

    Jag har obotlig gallvägscancer och lever på lånad tid och mitt nuvarande boende ger mig förhöjd ångest varje gång jag går ut för jag klarar inte av alla oljud och störningar i omgivningen

    Jag och min hustru är skötsamma betalar alltid hyran i tid och för inget oväsen som kan störa grannarna.

    Problemet för mig är att själva lägenheten är underbar men det är omgivningen jag inte klarar av och av förståeliga skäl kan jag inte bara vistas i lägenheten utan jag måste gå ut med hunden och även handla livsmedel

    Detta problem dök upp och har bara förvärrats under en längre period och jag klarar inte av det

    Jag söker ständigt nytt boende men har tyvärr ingen lycka i sökandet och när jag hittar något som skulle vara perfekt då möts jag av kösystemet och ingen förståelse från fastighetsbolaget

    Även när jag skriver ett personligt brev och beskriver min situation och vädjar om hjälp så blir det kalla handen och de hänvisar till deras kösystem

    Nu skulle man kunna säga att det vore väl orättvist om jag hade fått gå före i kön och få en lägenhet och visst jag kan väl hålla med till viss del men samtidigt så har jag en särskilt ömmande omständighet och jag kan tycka att fastighetsbolaget skulle kunna ta hänsyn till detta

    Allt är inte svart eller vitt det borde finnas något mittemellan också där man tog hänsyn till den enskilde individens omständigheter och hjälpa denna individ

    Men sorgligt nog har samhället blivit kallt och folk bryr sig inte längre om varandra utan det är att tänka på sig själv och skita i andra mentalitet som gäller

    Jag kommer fortsätta söka efter annat boende och hoppas på att någon av alla dessa fastighetsbolag tar hänsyn till mina omständigheter och hjälper mig

    Dragan Klaric

  • Jag mår inte bra psykiskt och fysiskt

  • Utsidan visar inte hur någon mår på insidan

    Vi människor är experter på att dölja hur vi egentligen mår men varför är det så? Är det inte bättre att vara ärlig och visa så här mår jag?

    Jag döljde under många år mina känslor och hur jag mådde för jag ville inte att folk skulle tycka synd om mig och det gjorde bara att jag mådde sämre

    Så jag bestämde mig för att sluta gömma mig bakom en falsk mask och vara öppen med mina känslor och hur jag mår

    Och detta gjorde att jag nu mår mycket bättre och att mina närmaste anhöriga och närstående vet hur jag mår. Och faktum är att ingen tycker synd om mig utan accepterar mig som jag är

    Jag har blivit ärlig och jag säger min ärliga mening. Vissa missuppfattar min ärlighet och öppenhet och tror att jag har dolda motiv men när de lär känna mig då inser de att jag bara är ärlig utan några dolda motiv

    Jag tycker att alla människor borde vara uppriktiga och sluta följa sig bakom en falsk mask för ärlighet varar längst och man själv mår mycket bättre av att vara ärlig

    När jag mår dåligt då säger jag det rakt ut och när jag mår bra då säger jag det rakt ut.

    Dragan Klaric

  • Det bubblar under ytan

    Den senaste tiden har jag märkt att något inte står rätt till med mig och jag tror att det kan vara lågt testosteronvärde men också en släng av ångest

    Det känns som att det bubblar under ytan och man får ingen ro i kroppen och huvudet

    Idag tog jag 50 mg lergigan och det hjälpte mig att få ro

    Men samtidigt så är det egentligen inte så konstigt att man känner av ångest och oro med tanke på samhällsutvecklingen

    Allt har blivit extremt mycket dyrare men våra inkomster är detsamma

    Jag ser människor ute på mina promenader med Alfred och de ser ut som zombies. Huvudet nedsjunket och det syns ingen glädje eller livslust i deras ögon. Och detta ser jag både i gamla och unga

    Uppgivenhet, sorg, ilska och bara negativa känslor präglar människor idag och det lär nog inte bli bättre om det inte sker drastiska åtgärder i samhället

    Men då måste landet få en regering som är redo att få iordning samhället och se till att den sociala tryggheten byggs upp

    Jag dämpade min ångest och oro med mediciner men det kan inte alla göra och då går de där och mår dåligt

    Nu ska jag ta och meditera och rensa tankarna från allt negativt och jag hoppas att det hjälper

    Dragan Klaric

  • Jag saknar min husvagn

    Det går inte en dag utan att jag saknar min husvagn

    Att ha husvagn och kunna åka iväg gav mig energi, sinnesro och en stund att glömma alla tråkigheter

    Men jag hade inget val annat än att sälja min husvagn och den främsta orsaken var att vår ekonomi höll på att krascha och vi klarade inte längre av att betala våra fasta utgifter

    Nu med höga elpriser, bränslepriser och livsmedelspriser så ser jag att mitt beslut att sälja husvagnen var rätt och att vi nu har ett nästägg som kommer att användas vid absolut nödvändighet

    Vår ekonomi har inte blivit bättre men den är stabil och vi klarar oss. Vi har plockat bort en massa utgifter på saker vi inte längre behöver och nu har vi en strikt ekonomi

    Vi är vana vid att ha det tufft vi har haft det hela tiden så att dra åt svångremmen är inget nytt för oss

    Men ibland unnar vi oss något som en pizza eller sushi för man måste kunna unna sig något då och då för att inte bli knäpp

  • Känner för att ge upp

    Efter dagens besked från handläggare på Sparbanken Skåne att de inte vill ha föreningen Cancerresor som kund så kände jag bara för att ge upp

    Jag är positiv optimist och letar alltid efter lösningar istället för att stirra mig blind på problem men mitt hopp stod till Sparbanken Skåne och vi lämnade Länsförsäkringar bank efter 25 år till förmån för Sparbanken Skåne för de ingav förtroende

    Jag har gjort allt man ska rätt. Alla dokument är inskickade. Och jag blev till och med uppmanad till att söka sponsring hos Sparbanken Skåne och nu detta

    Ärligt talat så vet jag inte vad jag ska göra nu!

    Denna känsla av total maktlöshet och att man inte vet vad man ska göra är obehaglig och jag är ledsen och besviken och då vill jag skriva om det så att jag kan få ut mina känslor och tankar

    I värsta fall får jag lägga ner föreningen och fortsätta skriva som jag har gjort från början. Men jag ville utveckla Cancerresor och kunna nå ut till fler cancerdrabbade och deras anhöriga och närstående

    Jag ville anordna gruppmöten och trevliga sammankomster! Jag ville åka runt och föreläsa för politiker och sjukvården om hur det är att vara cancerdrabbad och anhörig. Men nu blir det tyvärr inget av detta

    Ingen vill sponsra, donera eller bidra till en förening som inte har ett föreningskonto med bankgiro och Swish. Man kan inte söka bidrag! Man är helt utestängd från allt

    Jag undrar om den som bestämde att neka oss ett föreningskonto är medveten om de konsekvenser det leder till för föreningen?

    Nu ska ja snart äta middag med min älskade hustru och sen får jag fundera på vad jag ska göra

    Dragan Klaric

  • Det känns som att mitt huvud ska explodera

    Den senaste veckan har jag känt det som att mitt huvud ska explodera.

    Jag har lämnat blodprover och varit på röntgen och nu väntar fler blodprover och återbesök hos onkologen och det känns jobbigt. Men det är också oro för ekonomin och hur man ska överleva.

    Jag har sovit dåligt vaknat upp flera gånger om natten och har haft mardrömmar och det är påfrestande på kroppen och själen att inte kunna sova ut ordentligt

    Jag har sömntabletter men vill helst undvika att ta dem och försöker bara ta när det är absolut nödvändigt

    Sen gör det inte saken bättre att det är grått och regnigt väder vilket också påverkar ens mående

    Nu är det bara sex dagar kvar till jag ska träffa min läkare på onkologen och då får jag veta vad som händer i kroppen med metastaserna

    Idag ska jag och hustru till terapeuten och det känns alltid bättre efter ett besök där för då får man lätta på trycket och förhoppningsvis kan man kanske slappna av efteråt

  • Känner mig ledsen

    Livet har sina upp och ner och det är bara att ta det som det kommer

    Jag hade sett fram emot tre dagar på Ringsjöstrands camping med hustrun och vovven men nu blir det inte av

    Oförutsedda händelser som påverkar min livssituation och som jag inte har någon kontroll över

    Men det blir tyvärr så har en nedåtgående spiral börjat så fortsätter den snurra på

    Man får ta det som det kommer och ta en dag i taget för mycket mer än så kan man inte göra

    Önskar er alla en underbar och trevlig vecka

  • Jag hatar det svenska systemet

    Jag hatar det svenska systemet och då menar jag inte Systembolaget utan det sociala så kallade skyddsnät som inte längre existerar

    Jag och min hustru har alltid gjort rätt för oss, jobbat och betalat skatt som sig bör och nu när vi behöver hjälp då får vi ingen hjälp

    Jag kan inte jobba på grund av min cancersjukdom men jag sköter hushållet och ser till att min hustru får god middag när hon kommer hem från jobbet

    Min hustru jobbar på ett hotell som timanställd med urusel lön och 35-40% av hennes lön går till att tanka bilen så hon kan köra till jobbet och hem

    Men det är inte det värsta det värsta är att min älskade hustru kommer hem helt förstörd

    Hennes fingrar är svullna och gör ont i lederna hennes rygg och höfter är kassa hennes armar är svullna och gör ont och hon är helt knäckt

    Nu skulle man kunna tro att vi skulle få hjälp från Försäkringskassan men icke sa Nicke de skiter i vilket

    Doktorn är rädd att sjukskriva min hustru för Försäkringskassan kommer att börja hugga direkt och börja gnälla att det finns andra arbetsuppgifter men specificerar inte vilka dessa arbetsuppgifter är

    Arbetsförmedlingen är knappt till någon hjälp min hustrus handläggare har aldrig hört av sig och hen verkar inte bry sig som tur har min hustru en sius handläggare som bryr sig och hjälper henne söka lämpliga jobb

    Det är sorgligt och vi känner oss hopplösa och vet inte längre vad vi ska göra

    Risken är stor att vi hamnar på fattighus om det inte sker ett mirakel

    Så att ha jobbat och betalat skatt hela sitt liv var tydligen inte till någon nytta och man får ingen hjälp

    Ibland önskar jag att min far aldrig hade åkt till Sverige som arbetskraftsinvandrare men då kommer jag att tänka på att då hade jag aldrig träffat min älskade hustru och aldrig fått en underbar dotter och barnbarn

    Ni får ursäkta mig men jag var bara tvungen att skriva som jag känner just nu