Etikett: fightcancer

Detta är en fråga många människor ställer sig och det finns inget generellt svar

 

Det är individuellt hur man förbereder sig för det oundvikliga

 

Jag ska vara helt ärlig och säga att jag har faktiskt inte tänkt så mycket på det

 

Men nu kommer tankarna smygandes och det är kanske dags att börja förbereda vissa saker

 

Och då tänker jag på praktiska saker som vem vill man ska förvalta ens dödsbo. Ta hand om allt det praktiska och se till så att det går smidigt till

 

Sen så måste man ha en efterlevande kontaktperson som har behörighet att avsluta ens sociala medier konton med mera

 

Men det enklaste sättet är egentligen att skriva ett vita arkivet som ni kan hitta här https://www.fonus.se/vita-arkivet/

 

Där kan man enkelt och smidigt skriva ner allt digitalt eller på papper

 

Men detta är ju de praktiska sakerna men det svåraste är hur ska man förbereda sig för det faktum att man lämnar alla man älskar

 

Man kommer aldrig mer att kunna krama om sin hustru sin dotter och barnbarn

 

Man kommer aldrig mer att kunna busa med sin älskade lilla vovve

 

För mig är detta den svåraste biten i att förbereda sig för det oundvikliga men jag tänker som så att jag får göra allt detta nu så mycket som möjligt och njuta av den tid jag har kvar för mer än så kan jag inte göra

 

Jag valde för tre år sedan när jag fick veta att jag hade cancer att inte låta det styra mitt liv utan fortsätta leva som vanligt

 

För vad skulle det vara för mening om man la sig i sängen och drog täcket över huvudet

 

Man skulle gå miste om så mycket och att ge upp kampen är inte min stil och inte min personlighet

 

Jag hoppas att alla ni där ute som har fått diagnosen obotlig cancer att ni har hittat ett sätt att förbereda er inför det oundvikliga och att ni valt att leva livet fullt ut i nutid och låta det som ska ske vara långt in i framtiden

 

Tiden på kirurgavdelning var jobbig och sköterskorna ville att jag skulle upp ur sängen och börja gå men jag var mörbultad och ville bara ligga kvar i sängen

 

Jag fick till sist tvinga mig själv upp ur sängen och med hjälp av rullator började jag gå sakta men säkert

 

Jag fick inte äta något för man ville se att min mage och tarmar hade börjat återhämta sig efter operationen så man hade dropp och man rasade i vikt

 

Det tog ett tag innan systemet började fungera och jag minns att jag kände att jag måste på toaletten för att bajsa och det var en underbar känsla

 

När systemet kom igång började få lite lätt kost med yoghurt och filmjölk och det var riktigt gott

 

Men toalettbesöken var inte roliga jag kunde inte torka mig själv i baken utan jag var tvungen att kalla på sköterskan för att hon skulle torka mig i baken och det var skämmigt men vad skulle man göra

 

Min promenader på avdelningen blev längre och längre och jag började må bättre och kunde sakta börja äta fast föda vilket var underbart

 

Jag kunde också sova lite mer men enbart med sömnmedel och lugnande så kunde jag få några timmars sömn

 

Sköterskorna var underbara och kom så fort man ringde på klockan de såg verkligen till att jag hade det bra på avdelningen

 

Ska tilläggas att under sommaren så brukar kirurgen slå samman två avdelningar till en avdelning så sköterskorna hade det jobbigt men de såg till att jag hade det bra

 

Jag fick träffa en fysioterapeut som ville att jag skulle gå mer och att jag skulle använda en attrapp för andningen men jag förklarade för henne att jag går drygt 1000 meter och att min andning fungerar utmärkt så hon slutade tjata

 

Fortsättning följer så häng med

 

Måste säga att jag är positiv och tacksam för att allt fler hittar till min hemsida

 

Jag publicerade mitt första inlägg den 1 mars och sen dess har jag jag i genomsnitt haft över 100 besökare per dag förutom vissa inlägg som har haft 300-400 besökare

 

Detta må inte vara så mycket men det som ger mig glädje är att kanske en av alla besökare känner igen sig och inser att han/hon inte är ensamma och kanske finner stöd i det jag skriver

 

Jag skriver för att jag vill dela med mig av mina tankar, känslor, upplevelser och erfarenheter till andra och ge dem stöd och vetskapen att de är inte ensamma

 

Ni som läser och följer min hemsida får väldigt gärna dela den i sociala medier och till vänner och bekanta för vem vet någon av dem kanske sitter i samma sits som jag och känner sig ensam

 

Ni får kontakta mig när som helst om ni har frågor och funderingar och jag ska göra mitt bästa för att hjälpa er

 

Jag skäms inte för att söka hjälp

 

Många människor känner skam över att behöva söka hjälp från andra och många ser det som tiggeri men om man är i behov av hjälp varför ska man då inte vara ärlig och säga det

 

Jag erkänner att min ekonomi är urusel och att jag kan inte unna mig saker som andra tar för givet

 

Jag måste vända på varje krona för att få det att gå ihop

 

Att ha obotlig gallvägscancer och veta att döden står runt hörnet och väntar är både psykiskt och fysiskt påfrestande och då måste man ha något att se framemot

 

Jag och hustru köpte en begagnad husvagn för våra sista sparpengar och tanken var att vi skulle njuta av att resa iväg med husvagnen förra året men det sket sig och vi var iväg några få gånger

 

Orsaken var att läkarna på onkologen ville att jag skulle få en cellgiftsbehandling under sommaren förra året

 

Att ha cancer gör också att man måste tänka på vad man äter då gallblåsan är borta och om man äter något som inte passar då känns det jag får kramper och smärtor i magen

 

Allt detta leder till att ekonomin tar stryk och har man minimal sjukersättning och att hustru är arbetslös ja då förstår ni nog hur dålig ekonomi vi har

 

Så därför skäms jag inte för att söka hjälp från alla håll och kanter och det borde ingen göra och att söka hjälp är inte tiggeri bara så ni vet

 

Min resa på Kirurgiavd 14 i Lund började som sagt inte lätt. Första natten hostade och kräktes jag konstant och hade smärtor överallt

 

Men sköterskorna var änglar och hjälpte mig hela tiden så jag kände mig trygg

 

Mot morgonkvisten lättade hostan och man kunde andas igen men jag var helt utmattad och ville bara sova men jag har problem med att sova på rygg och med alla slangar var det stört omöjligt

 

Jag fick lugnande medel och sömnmedel vilket gjorde att jag kunde slappna av och jag tror att jag slumrade till

 

Mot eftermiddagen tittade jag runt i rummet och vi var fyra patienter i rummet och jag kände skuldkänslor för att jag störde deras nattsömn

 

Mitt emot mig låg en dam som jag lärde känna och vi är nu goda vänner

 

Min hustru, svärmor, dotter och barnbarn kom på besök på eftermiddagen och det var skönt att få se dem

 

Sköterskorna hade plockat bort det mesta av venkatetrar som jag hade i armar och händer men den stora venkatetern i halsen hade jag kvar

 

Sen hade jag slangar som gick in i buken och i penis och det var obehagligt

 

Så här såg jag ut varning för starka bilder

Men jag var glad att jag levde och att operationen hade genomförts vilket ingav hopp

Jag kommer att skriva mer om min tid på avdelningen så häng med

 

 

Jag skulle vilja komma i kontakt med er som drabbats av Försäkringskassan

 

Det är skrämmande hur en statlig myndighet som Försäkringskassan kan agera mot människor och komma undan med det

 

Mitt fall är säkert inget undantag och jag har läst artikel efter artikel i medier online och i sociala medier där människor beskriver hur illa Försäkringskassan behandlat dem

 

Min första otäcka och obehagliga kontakt med Försäkringskassan började 2004 när mina läkare rekommenderar att jag ska ha sjukersättning permanent

 

Men Försäkringskassan avslår och sen blev det en kamp i tio år innan jag till sist 2014 fick permanent sjukersättning

 

Men då hade mitt SGI sjunkit så mycket att jag i stort sett bara har en garanti sjukersättning

 

Om Försäkringskassan medvetet drog ut på tiden för att kunna sänka min SGI och således bara behöva betala minimal sjukersättning kan man bara spekulera i

 

Men mellan 2004 och 2014 fick jag genomgå fyra FMU försäkringsmedicinska utredningar, jag fick göra två smärtutredningar och gå i terapi hos psykolog för att Försäkringskassan skulle förstå att jag inte mådde bra

 

Ska det verkligen vara så?

 

Men nu har Försäkringskassan ändrat inriktning nu jagar de efter sånt som hände för 2-3 år sedan och mest troligt längre tillbaka

 

Jag accepterar att Försäkringskassan jagar bedragare som vi vet finns och som har lurat till sig miljoner i felaktiga ersättningar men att jaga den lilla människan är åt helvete fel

 

Så har ni drabbats av Försäkringskassan och vill berätta om det då får ni gärna kontakta mig

 

Fyll i kontaktformulär HÄR så hör jag av mig så fort jag hinner 

 

Efter beskedet från Försäkringskassan i förrgår kväll och gårdagens försök till att reda ut den härva som Försäkringskassan ställt till med så känner jag mig snurrig i huvudet

 

Jag hade förstått Försäkringskassan om det hade varit så att jag fuskat och begått en bedräglig handling men enligt handläggare har jag inte gjort något av det

 

Nu får man sitta här och våndas i väntan på att någon från Försäkringskassan ringer så att man kan reda ut denna härva

 

Jag vet ärligt talat inte vad jag ska säga om Försäkringskassan

 

Jag fick igår kväll ett meddelande från Försäkringskassan där de kräver mig på 20 754 kronor där de hävdar att jag fått ut för mycket i bostadstillägg från april 2019 till december 2020

 

Jag fick en chock och jag kunde inte sova på natten jag fick ångest och depression och mådde skit 

 

Men det var bara till att bita ihop och ringa handläggare som skickat meddelandet till mig

 

Jag ringer upp personen och jag förstår inte vad personen säger, jag fick vid fem tillfällen upprepa mitt personnummer för personen förstod inte vad jag sa. Och jag förstod inte vad personen sa till mig

 

Jag talar perfekt svenska men personen på Försäkringskassan talade urusel svenska

 

Men efter många om och men säger personen att jag ska ringa handläggare på bostadstillägg och avslutar samtalet

 

Jag sitter där som ett frågetecken och känner mig förolämpad

 

Men jag ringer upp handläggare på bostadstillägg och där säger en trevlig dam att detta är inget de har hand om utan att hon ska skicka ett meddelande till en annan avdelning och att de ringer mig inom 48 timmar

 

Nu på eftermiddagen ringer det en trevlig tjej och hon säger att detta ärende är inget hon handlägger hon har bara hand om betalningar och avbetalningar men hon lovar att meddela rätt avdelning som då ska ringa mig men när de ringer vet jag inte

 

Är det verkligen meningen att det ska vara så här på en statlig myndighet som hanterar känsliga ämnen och det handlar om människors liv

 

Att ha en handläggare som inte kan svenska att bollas runt mellan olika avdelningar att inte få den hjälp man desperat söker

 

Men till sakfrågan och det handlar om att Försäkringskassan vill ha tillbaka en jäkla massa pengar för något som jag inte ens var medveten om. Att perioden det avser var när jag fick diagnosen gallvägscancer, genomgick en stor operation och fick cellgiftsbehandling plus blodförtunnande läkemedel och mådde skit

 

Att jag var frånkopplad från verkligheten att jag kämpade för att bli bättre

 

Att jag kämpade för att komma tillbaka till någon form av normalt

 

Men hur ska man förklara detta för en handläggare på Försäkringskassan

 

Kommer de att lyssna och bry sig eller blir det kalla handen

 

Vi får se förhoppningsvis när de ringer igen om de ringer men till dess ska jag försöka ladda mina batterier och fortsätta kämpa

 

Häng med det kommer mer