Det är vinter och mörkt och tråkigt ute och jag känner det psykiskt och fysiskt för jag är slut i kroppen och huvudet
Jag kommer att ta en paus från hemsidan och sociala medier för att ladda upp batteriet
Dragan Klaric
Det är vinter och mörkt och tråkigt ute och jag känner det psykiskt och fysiskt för jag är slut i kroppen och huvudet
Jag kommer att ta en paus från hemsidan och sociala medier för att ladda upp batteriet
Dragan Klaric
Vi människor är experter på att dölja hur vi egentligen mår men varför är det så? Är det inte bättre att vara ärlig och visa så här mår jag?
Jag döljde under många år mina känslor och hur jag mådde för jag ville inte att folk skulle tycka synd om mig och det gjorde bara att jag mådde sämre
Så jag bestämde mig för att sluta gömma mig bakom en falsk mask och vara öppen med mina känslor och hur jag mår
Och detta gjorde att jag nu mår mycket bättre och att mina närmaste anhöriga och närstående vet hur jag mår. Och faktum är att ingen tycker synd om mig utan accepterar mig som jag är
Jag har blivit ärlig och jag säger min ärliga mening. Vissa missuppfattar min ärlighet och öppenhet och tror att jag har dolda motiv men när de lär känna mig då inser de att jag bara är ärlig utan några dolda motiv
Jag tycker att alla människor borde vara uppriktiga och sluta följa sig bakom en falsk mask för ärlighet varar längst och man själv mår mycket bättre av att vara ärlig
När jag mår dåligt då säger jag det rakt ut och när jag mår bra då säger jag det rakt ut.
Dragan Klaric
Efter dagens besked från handläggare på Sparbanken Skåne att de inte vill ha föreningen Cancerresor som kund så kände jag bara för att ge upp
Jag är positiv optimist och letar alltid efter lösningar istället för att stirra mig blind på problem men mitt hopp stod till Sparbanken Skåne och vi lämnade Länsförsäkringar bank efter 25 år till förmån för Sparbanken Skåne för de ingav förtroende
Jag har gjort allt man ska rätt. Alla dokument är inskickade. Och jag blev till och med uppmanad till att söka sponsring hos Sparbanken Skåne och nu detta
Ärligt talat så vet jag inte vad jag ska göra nu!
Denna känsla av total maktlöshet och att man inte vet vad man ska göra är obehaglig och jag är ledsen och besviken och då vill jag skriva om det så att jag kan få ut mina känslor och tankar
I värsta fall får jag lägga ner föreningen och fortsätta skriva som jag har gjort från början. Men jag ville utveckla Cancerresor och kunna nå ut till fler cancerdrabbade och deras anhöriga och närstående
Jag ville anordna gruppmöten och trevliga sammankomster! Jag ville åka runt och föreläsa för politiker och sjukvården om hur det är att vara cancerdrabbad och anhörig. Men nu blir det tyvärr inget av detta
Ingen vill sponsra, donera eller bidra till en förening som inte har ett föreningskonto med bankgiro och Swish. Man kan inte söka bidrag! Man är helt utestängd från allt
Jag undrar om den som bestämde att neka oss ett föreningskonto är medveten om de konsekvenser det leder till för föreningen?
Nu ska ja snart äta middag med min älskade hustru och sen får jag fundera på vad jag ska göra
Dragan Klaric
Hösten är kommen och det blir mörkt tidigt och temperaturen sjunker fortare och det märker man av i kroppen och själen
Jag börjar känna mig tröttare om dagarna och man har mindre lust och ork men man måste hålla igång. Jag är sådan att jag har ingen ro i kroppen och måste syssälsätta mig med något hela tiden
Och går man ensam hemma från nio på morgonen till klockan sex på kvällen när hustru kommer hem från jobbet då blir dagarna extra långa
Men jag tillbringar dagarna med att hålla rent hemma, ställa iordning, bädda, diska och andra småsysslor som det finns gott om. Och sen har jag ju också Alfred och han behöver gå ut flera gånger om dagen
Jag har också denna hemsida att ta hand om, sociala medier och kommunicera med sjukvården men jag söker också ständigt sponsorer och bidragsgivare
Så man skulle kunna säga att jag har fullt upp men det känns inte så
Så det händer att jag och Alfred snozzar lite i soffan, ja han i alla fall jag brukar som mest bara kunna blunda med ögonen och rensa tankarna för en liten stund
Jag skulle vilja göra så mycket mer men är just nu begränsad då Cancerresor inte har ett föreningskonto och jag hoppas att Rebecka på Sparbanken Skåne ska kunna ordna det snarast möjligt
Vi behöver ett föreningskonto för att kunna få medlemmar och stödmedlemmar. Vi behöver det också för att kunna söka bidrag. Och vi behöver det också för donationer.
Så ni kan kanske förstå varför det är så viktigt med ett föreningskonto och varför vi behöver det.
Men tills dess att vi får vårt föreningskonto får jag ta det lite lugnare och försöka slappna av mer. Även om det är svårt för mig att inte vara igång hela tiden så får jag lära mig att ibland så måste man bara chilla
Dragan Klaric grundare och ordförande
Den senaste veckan har jag känt det som att mitt huvud ska explodera.
Jag har lämnat blodprover och varit på röntgen och nu väntar fler blodprover och återbesök hos onkologen och det känns jobbigt. Men det är också oro för ekonomin och hur man ska överleva.
Jag har sovit dåligt vaknat upp flera gånger om natten och har haft mardrömmar och det är påfrestande på kroppen och själen att inte kunna sova ut ordentligt
Jag har sömntabletter men vill helst undvika att ta dem och försöker bara ta när det är absolut nödvändigt
Sen gör det inte saken bättre att det är grått och regnigt väder vilket också påverkar ens mående
Nu är det bara sex dagar kvar till jag ska träffa min läkare på onkologen och då får jag veta vad som händer i kroppen med metastaserna
Idag ska jag och hustru till terapeuten och det känns alltid bättre efter ett besök där för då får man lätta på trycket och förhoppningsvis kan man kanske slappna av efteråt
Sömnen har blivit dålig igen och man är ständigt trött och jag vet varför det är så, det är den här tiden som börjar med blodprover och avslutas med återbesök hos onkologen
Det är som att man hamnar i ett limbo
Detta är en helt normal reaktion och det är något vi alla med cancer känner igen för det drabbar oss alla
Tankarna far runt i huvudet och man undrar hur ser röntgenbilderna ut och vad kommer läkare på onkologen att säga. Är ens metastaser oförändrade eller har de vuxit? Ska man få cellgiftsbehandling eller har tillväxten blivit så sprid att cellgiftsbehandling inte hjälper?
Så här har jag haft det sedan januari 2020 när jag fick veta att jag har metastaser i lungan och vid lever. 2021 fick jag fyra cellgiftsbehandlingar och det var tufft och mot slutet av denna behandling var jag helt slut
Läkare på onkologen har sagt att om de ska ge cellgiftsbehandling så kommer jag få fem behandlingar och man undrar hur ska man orka med fem behandlingar när man var helt knäckt efter fyra behandlingar
Men allt detta kommer att få sitt svar den 15 september och jag önskar att jag kunde sluta tänka på det